Samlingspunkten för den sociala ekonomin i Lit

Redaktionen
I Lit i Jämtland är många gamla och behöver hjälp med enkla göromål som att få gräset klippt, att någon tar in trädgårdsmöblerna när hösten kommer eller att byta en trasig glödlampa. Tack vare kooperativet Bykontoret i Lit finns det numera en avlönad byvaktmästare som åker omkring och hjälper gamla.
Lit är en församling som ligger i Jämtland cirka två mil från Östersund. Där bor det strax under tre tusen personer utspridda på ett område som är större än halva Öland. Ingrid Krylén är eldsjälen bakom kooperativet Bykontoret i Lit. Det är en ekonomisk förening med fem delägare som håller till i det gamla kommunalhuset i tätorten. Delägarna är Lits byförening, Lits församling, Studieförbundet vuxenskolan, Lits köpmannaförening och Litsstårschan. Stårschan är jämtska och betyder flickorna. Kommunhuset stod tomt när kooperativet började sin verksamhet där 1998. Ingrid betonar att är majoriteten av litborna med i kooperativet på ett eller annat sätt. De flesta är med i församlingen eller i någon av föreningarna.

Gammaldags kontorsjobb


Från början var det bara Ingrid som jobbade på kooperativet och att det överhuvudtaget blev någon verksamhet i det gamla övergivna kommunhuset berodde på EU-pengar. EU stödde tanken på att utveckla bykontor och Ingrid kunde jobba halvtid med som hon säger gammaldags kontorsjobb. Hon arbetade med ekonomitjänster som bokföring åt skolor och småföretag i trakten. Man köpte dessutom in några datorer och började ge datakurser. Redan efter ett år fick Ingrid gå upp till heltid för att hinna med allt jobb. Och det var nog tur eftersom EU-pengarna bara täckte det första året. Sedan dess har kooperativet jobbat in sina egna pengar till hyra och löner. För verksamheten har växt. Nu är det tre heltidsanställda och en halvtid som jobbar i huset förutom den ambulerande byvaktmästaren. Kooperativet har bland annat har hand om konsumentrådgivningen för Jämtland/Härjedalen. Konsumentfrågor ligger Ingrid varmt om hjärtat och hon blev mycket belåten när de vann det anbudsförfarande som Östersunds kommun 2003 la ut på konsumentupplysningen.

Många besök


Mycket av konsumentrådgivningen sker per telefon men kooperativet får många besök i det gamla kommunhuset. Runt en sjuttio besök per dag tror Ingrid. Det är mycket i Lit. Många besök gäller minnesfonder, alltså att man istället för att skicka blommor till begravningar sätter in pengar på olika konton. Det kan gälla cancerfonden eller rädda barnen. Det är en service man ombesörjer i kooperativet. Man tillhandahåller också skrivare och kopiator för den som behöver det. Inför valet var man förtidsröstningslokal. Fortfarande är bokföringsjobben en viktig inkomstkälla för kooperativet. Gott och väl hälften av intäkterna kommer därifrån säger Ingrid.

En sak som hon saknar är den service som man fram till i maj i år kunde ge gamla som behövde uträtta ärenden på Svensk Kassaservice. Innan sommaren kunde litbor komma med ärenden till kooperativet som lämnade dem vidare till lantbrevbäraren som en gång per dag körde dem in till svensk Kassaservices kontor i Krokom. Men i maj stängde kontoret och servicen drogs in. Nu måste gamla ta sin rullator på bussen och fara till Östersund för att uträtta sådana kassaärenden.

Social ekonomi


Att det gamla kommunhuset i Lit blivit en sådan träffpunkt för den sociala ekonomin har spridit sig. Det har kommit studiebesök ända från Afrika, Skottland och Italien. Men också från närmare håll som Uppsala och Härnösand. För Ingrid är det inget konstigt med den sociala ekonomin. Det är det samma som att man samarbetar. Och det är en förutsättning för att klara tillvaron i glesbygden. Nästa projekt är att försöka få tid att samla småföretagarna i Lit till rundabordsamtal i kommunhuset. Där skulle den självklara utgångspunkten för diskussionen vara vad man tillsammans kunde göra för att utveckla Lit.